Vackra gråa väder

Jag älskar dimma! Just nu tycker jag att det grå vädret känns ganska fantastiskt. Leran är inte lika bottenlös, och regnet hänger ju bara i luften så en blir inte blöt. Det är plusgrader och luften lovar vår. Dimman förvandlar dessutom världen till en saga, och det känns så vackert att gå omkring i hästhagen.
När jag var liten var jag lite rädd för dimma, kanske för att det var så likt brandrök, eller för att en inte såg hem när en var ute. Nu tycker jag att det är fantastiskt! Dessutom fint att kunna gömma sig i.
Mina bästa minnen av dimma var när Firouzeh gick i den stora flock där hon är född och när jag visslade på hästarna i dimman. Först hördes bara hovtrampet en bit bort och sedan efter ett tag urskiljde sig siluett efter siluett av hästarna.
Idag var dimman inte så tät, men nog så drömsk och vacker.





Donna

Lilla Donna verkar ha funnit sig ganska bra till rätta här, och vi har redan blivit bra kompisar. Roligt med unghäst igen, och kul för fölisen när den kommer! Det är ju kul när allt är så spännande att undersöka. :)





Vildhästarna verkar nöjda

Yay! Jag har lyckats ladda upp en film till youtube, och lägga in den här. Mina tekniska skills ökar plötsligt drastiskt... Fast kvaliteten på filmen blev kraftigt försämrad tyvärr. Men men. 
Såhär glada är hästarna i alla fall. Mys! 




Vi har fått en ny ponny i flocken!

Lilla två-åriga Donna som ska vara hos oss över sommaren. Hon är syster till Bella och de är så himla söta, nästan likadana, fast Donna är lite mindre förstås.
Känns jättebra att ha tre hästar istället för två. De kom överens direkt och det märks att de blev så glada över att ha mer av en riktig flock. Jag har ju faktiskt haft lite dåligt samvete innan när de bara var två. Så, toppenkul med detta!


Pest eller kolera

Inte helt oväntat kom det nu en studie om att det kan finnas ett samband mellan de småmaskiga hönäten och ryggproblem hos hästar. Jag diskuterade det faktiskt i förra veckan med en vän jag var och skodde hos; hur länge kommer det att dröja innan det kommer nya rön kring nackdelarna med näten?

Som allt annat i hästvärlden är det såklart inte odelat positivt med hönät. Redan på 70-talet när det var inne med (stormaskiga) nät kom larm om ryggproblem och luftvägsproblem eftersom hästarna åt högt.
Eftersom hästar är gjorda för att beta 16-18h/dygn så är deras kroppar designade för att stå med huvudet i marken ungefär så lång tid. Det finns studier på att hästen lagrar energi i sitt nackband (som går från manken till nacken precis bakom öronen) och för att återhämtningen och inlagringen av energi ska kunna ske måste nackbandet sträckas ut.

Nackdelen med hönät är alltså helt klart ätställningen. Dels att hästarna får äta med huvudet högt och dels att de ofta gör en vridande rörelse med nacken, vilken är onaturlig för hästen och så klart sliter i längden.

Men.
Om din häst är en sådan som lägger på sig alldeles för mycket vikt om den får fri tillgång på foder utan nät är det kanske ändå ett bra alternativ att fodra i nät, för det ÄR viktigt att länga ättiden. Hästens magsäck producerar lika mycket magsyra hela tiden, men bara halva magsäcken "klarar av" att vara i kontakt med syran, så om hästen inte får äta på 3h börjar den egna magsaften att fräta på magsäcken = magsår.

Om din häst dessutom är oskodd och tränad på att vara bunden och fastna i saker utan att få panik kan du hänga näten lågt. Oskodda hästar löper minimal risk att fastna och då gör du ätställningen åtminstone mer naturlig för hästen.

Dessutom är alternativet för många som ger fri tillgång att fodra direkt ur storbal vilket även det ger onaturlig ställning för halsen och ett onaturligt dragande och vridande med huvudet då fodret sitter ganska hårt i en rundbal om en inte skalar av den lager för lager (vilket inte hästarna gör ju).

Jag tycker att det är superbra att den här rapporten kom, verkligen, men jag kommer att fortsätta fodra i mina nät. I den perfekta av världar skulle jag gärna slippa men nu kan jag tyvärr inte fodra ut högar i leran som till hälften eller mer blir nedtrampade, det är inte bara dyrt utan förstör också marken i hagen.
En häst som generellt bär sitt huvud lågt, som inte kan äta fri tillgång utan nät och som när väderförhållande duger (snö/fruset/torr mark tex) så att fodret inte blir nedtrampat får lite högar på marken, som går ute hela sommaren och betar gräs och som rids utan nosgrimma och hjälptyglar, med en sadel som passar och gärna och ofta får bära sig själv i en lång låg form tror jag inte far illa av att äta ur lågt hängda hönät.
Som med det mesta; pest eller kolera. En får göra en bedömning efter den individ det gäller.


Snöbus

Plötsligt kom det mer snö. Och vi som trott att det var vår. Det är bara att ställa om sig. Skönt att slippa leran lite och ooooh vad vackert det är med snö. Jag och Firouzeh passade på att busa lite i vår lilla skog. Skönt att slippa gå försiktig hela tiden för att inte förstöra marken.



Klokast av alla


Helt slut men ändå peppad

Äntligen är steg 2 av min massageutbildning genomförd! Jättekul men också jättetufft. Massor massor av anatomi och latin att banka in i huvudet och massor av bilkörning fram och tillbaka till Stockholm. Har knappt hunnit se mina fyrbentingar här hemma alls känns det som, så det var underbart att gå ut och hänga lite med dem i morse när solen gick upp.
Malte fick dock följa med på föreläsning, men inte alla dagar. Som vanligt charmade han de flesta och klarade utmärkt att sköta sig bland folk och hundar.

Nu blir det extra mys med hästarna och full fart med praktik och annat pluggande framöver. Kul!
Det känns dessutom som vår i luften. :)




Livet, världen och universum

Ja så känns det. Står ännu än gång (eller är det kanske fortfarande?) och försöker välja vad jag ska göra, vart jag ska ta vägen, och vad jag vill.
Det känns så svårt.
Jag har tusen drömmar, tusen planer som skulle kunna bli verklighet, men vad ska en satsa på? Vilket vill jag mest? Hur mycket ska jag styra mina val efter andra som jag tycker om? Åh, jag vet inte!

Det jag egentligen är mest mån om just nu är att hästarna ska få gräs i sommar och att Firouzeh ska ha en trygg plats att föla på, men jag vet ännu inte riktigt var och hur vi ska göra det. Och det känns så fint om jag skulle kunna ge dem en större flock igen, det märks att de saknar riktigt flockliv!

Jag önskar att våren ska ge mig lite styrka och insikt i vart vi ska ta vårt nästa steg! För trots att en del saker känns så självklara så är det mycket som är så kluvet ändå.






Juste, varför göra det lätt när en kan göra det svårt?

Vi har tagit hem lite mer foder igen! På släpkärra efter bilen. Ganska hopplöst sätt att få hem hösilagebalar på, men eftersom vi inte har någonstans att lagra hö på och inte heller någon traktor så har vi inte så mycket annat val. Tur att vi fått låna fyrhjulsdrivna bilen av min far. :)
Vi har inte kunnat köra hem något på ett par veckor då det varit alldeles för lerigt, så det här är för vår del nästan den bästa aspekten av att snön kom. Två balar till efter detta och sedan har vi allt foder hemma äntligen. Hoppas att det ska räcka tills gräset kommer. 

För att få av balarna spänner vi fast dem i et träd och kör framåt. Alla sätt är bra, eller hur var det nu igen? ^^


Det är ju tur att hästarna hjälper till... :)


Vad händer här?