God morgon världen!

Solen skiner och det är frost utanför och på rutan. Jag vaknade av mig själv i morse och kände mig sugen på att gå upp trots att det var betydligt kallare i vagnen än igår kväll. Men nu puttrar brasan trivsamt i spisen och jag äter gröt (också lagad på spisen) iklädd långkalsonger och en ylletröja över nattlinnet. Internet funkar för en gångs skull i vagnen, om det får fortsätta så vore det väldigt praktiskt.
En kopp te nu bara så ska jag cykla iväg till hästarna och se om dom, jag har inget jobb idag förrän i eftermiddag.
Kanske, kanske håller jag på att bli glad igen? Jag mår mycket bättre än på länge!


Det bästa med kylan...

...måste vara att den åtminstone är vacker att titta på. Till och med vår parkering kan vara fin med rätt ljus och temperatur... :)


Kattbesök..

Så går det om man har en vedspis och en säng med massor av kuddar och utsikt åt två håll. :)

Lisen

En schysst söndagsmorgon...



Morgonsol

<3

Vyn från min säng

Det ryker in lite, men vad fasen! Jag har en spis! Jag har värme! Jag kan laga mat "på riktigt" äntligen! :)


Hästarna

Kärlek på dom!



Snö

Första snön har kommit, och jag har vinterångest deluxe! Det är ju så vansinnigt kallt överallt och det blir ju så mörkt så fort. Det verkar inte hjälpa hur mycket kläder jag än tar på mig, så länge jag inte står mitt framför en eld eller ligger nerbäddad (och iklädd sockar!) på fårskinnsfäll med duntäcke och två extrafiltar så fryser jag så att jag får ont för att jag spänner mig så. Och tyvärr verkar humöret sjunka med vädret. En våg av stresskänslor har som svept in över mig. Jag måste täta mina fönster. Jag måste bygga färdigt min veranda. Jag måste få till ett skydd för veden. Jag måste gräva färdigt i min trädgård. Åh!

Några som har det ordnat är i alla fall hästarna. Som vanligt kommer dom först. :) Fri tillgång har dom fått på jättefint hösilage och nu när det är fruset i hagen blir de inte ens kladdiga om fötterna. Dessutom har Firouzeh fått ett nytt fint täcke med lite lite foder i som hon får ha när det är pissväder. Känns faktiskt väldigt bra, jag är lite orolig annars för hennes rygg. Men nu när jag passat vädret och provat täcket så ömmar hon ingenting när man klämmer. Förmodligen har ridningen, massagen och allt liniment gjort sitt till också. :)


Hösttider är svamptider

Alla som känner mig och Karin vet att vi är lite tokiga i kantareller. Så när vädret äntligen var soligt blev det planerade vi snabbt in en liten svamptur. Liten var i alla fall tanken att den skulle vara... Vi hittade en jättefin ny stig som vi bara var tvungna att följa och se vart den tog vägen och dessutom hur mycket svamp som helst! Det var sådär så att vi fick rida förbi massor som vi inte kunde få med oss och ångra att vi inte hade fler kassar. Till och med våra fantastiska hästar som brukar ha gott om tålamod, och kunna tugga i sig en del blåbärsris under svampplockningen, tröttnade lite en stund och tänkte lite diskret rymma hem.
Och när kassarna var fyllda visade det sig vara längre hem än vad vi trott, vi red ut strax efter 9 och var inte hemma förrän vid 4-tiden! Men då är ju hästarna ordentligt motionerade iaf... Och dom verkar orka hur mycket som helst, Firouzeh var pigg och glad hela vägen. Lite hungriga bara, så det blev lite hästmats-pauser under färden.

Min fina häst, lastad med svampkassar :)

Gullehästarna, om Firouzeh får vill hon gärna stå nära Sapone, men det får hon oftast bara om vi är iväg en bit hemifrån. Desto nöjdare blir hon då.. :)

In action :) Färggladast på vägarna är vi i alla fall. Bra, så vi syns!




Vad tror ni döljer sig under den här presseningen?

:D

Söndag

Tömkörningspromenad med Lill-hästen i regnet. Mys!

Drömmen om en cirkusvagn

Jag hade ju tänkt att jag skulle dokumentera mitt bygge lite bättre här på bloggen. Skriva om hur jag gjort och varför hela tiden, och kanske kunna få tips av andra. Nu har det inte blivit så mycket av det, för mitt irl-liv har varit för rörigt och tagit för mycket plats. Både bra och dåligt kanske. Men jag ska försöka skärpa till mig och skriva lite mer om de momenten som är kvar, och sen får cyberspace nöja sig med att det här är en blogg om att bo i vagn, och det är inte så illa det heller!

Min spis har anlänt!

Så vacker den är där den står utanför vagnen i solen... Bilden blev dessutom lite drömsk i sin framtoning eftersom kameralinsen kantades av det tjockare slagets imma som jag försökte torka bort med min yletröja men det lyckades inte hela vägen runt. ^^


Om ljud i samhället

Tydligen är det på förslag att man ska låta en del moskéer i Sverige (eller är det kanske bara någon?) att ha böneutrop ibland. Läste ett inlägg här om det som väckte lite känslor.
Skribenten tycker att förslaget borde röstas ner och att alla borde sänka ljudvolymen i samhället istället och visa mer hänsyn eftersom alla ljud stör.

Jag förstår hur hon tänker, de flesta gillar sina egenvalda ljud bäst och tycker att alla andra borde dra ner på volymen. Men, snälla, det verkar som att så himla många glömmer att vi lever här på jorden tillsammans! Vi är inte ensamma, inte ens lite! Och alla låter, så gott som hela tiden. Att tysta ner allt och alla känns jobbigt och krystat och gör att samhället blir ganska stelt och opersonligt tycker jag.
Givetvis kan inte alla föra okontrollerat mycket ljud hela tiden, men eftersom de flesta levande varelser inte mår bra av sådant oväsen så löser det problemet sig självt.
Att man ska visa hänsyn till sina grannar när man bor i lägenhet är lite av samma sak, det ska man absolut, men om man bor i lägenhet ska man nog också vara beredd att man kan höra andra - man delar för tusan hus med ganska många andra människor! Att många har svårt att sova om det inte är knäpptyst omkring dem känns tyvärr lite bortskämt och beror förmodligen på att vi lever lite för skyddade för vårt eget bästa ibland.

För att gå tillbaka till moskéernas utrop så tycker jag inte det är några problem. De skulle väl inte få ropa varje dag eller hela tiden och det handlar ju varken om konstiga tider eller långa stunder. Så länge de inte ropar ut otrevliga eller elaka budskap tycker jag det är bra att höra att människor engagerar sig i olika saker. Det är trevligare än alla buss och billjud som de flesta räknar till vardag, dygnet runt.

Ny häst!



Falanghina, sto född 2009 på Yxtaholm, Prinsens Araber e. Gwarant u. Farza

Familjen växer, åtminstone tillfälligt :) Lilla Frallan är nämligen min träningshäst ett litet tag framöver och alltså en del av flocken. Hittills verkar hon trivas och har varit väldigt lugn ända sen hon kom. :)


Just nu

Mitt liv är lite i allmänhet kaos. Vagnen är inte färdig, varken kök eller badrum, jag har haft så mycket annat! Firouzeh är inte riktigt frisk och jag vet inte riktigt vad jag ska göra av mitt liv. Jag vet inte riktigt hur jag känner eller tycker för flera olika företeelser i min vardag. Jag försöker starta ett eget företag, läskigt!

Men det finns sånt som gör att jag ändå orkar. Viktigast är min alldeles underbara häst förstås, men även min bror, övriga i kollektivet och någon/några vänner till. Och såna där enkla saker lite här och där, som att vakna och titta ut genom mitt köksfönster en dag när vädret är fint. Titta på marken jag har att bruka, det känns så fint!
(Ursäkta om jag låter kliché...)


Vad praktiskt det vore om hästar kunde tala, och berätta vad som var fel med dem! I jakten på bättre hälsa och välmående tog vi ut en equiterapeut härom dagen. Efter en snabb blick på Firouzeh och en klapp på manken slog hon fast att Lilla F var försurad i hela kroppen och därför vätskefylld och alltså egenligen inte alls överviktig. Det skulle göra att njurarna och kroppens övriga "rensnings-system" var upptaget och inte klarade av att tex forsla bort mjölksyra från musklerna och det skulle vara därför hon inte orkar några längre jobb och därför hon är så stel och spänd i bakdelen.

Det som skulle hjälpa var om jag gav henne några dyra homeopat-medel som hon inte kunde tala om vad de innehöll och sedan ett par örter (nypon och snärjmåra). Sedan skulle vi ringa ut henne igen.

Jag har ingenting emot att ge min häst örter för att hon ska bli bra, jag tycker tvärtom att det är toppen om det kunde fungera! Det känns rent spontant som roligare än veterinärmedicin att ha och göra med och det senare har ju även visat sig att inte fungera. Däremot har jag svårt att tro att homeopatikan är det enda som hjälper mot försurningen i kroppen och dessutom känns det väldigt illa att ge henne något dyrt utan innehållsförteckning som ingen kan förklara varför hon ska få.

Jag bestämde mig för att det måste finnas fler vägar! Jag tror absolut att vi är något på spåret när vi tror att matsmältningen och ämnesomsättningen är kaos och att hon är surare i kroppen, så det måste vi jobba med! Nu har jag ältat det med Karin, som läser till agronom och flera andra vänner vilka en av dem frågat sin veterinär om det.
Tydligen kan man inte bli sur i kroppen "på riktigt", för då dör man, men om man äter mycket surt kan kroppens system bli överbelastat och jobba så mycket med att ta hand om det sura att den inte hinner med något annat (inte transportera bort mjölksyra, inte ta upp olika näringsämnen osv). Därför måste man se till att hon äter mera basiska saker för att hjälpa kroppen att komma i balans igen.
Dessutom är det förmodligen, som alltid, bättre om hon rör på sig! Mycket lågintensiv träning är det som gäller och som tu är var ju det vad vi ändå planerat. 

 Men ett stort dilemma när det gäller lösdriftshästar är att ändra på kosten, hästarna står ju inte i en ensam box halva dygnet utan delar hela tiden utrymme med de andra hästarna (vilket är toppen, förutom om de har olika foderbehov). Min häst borde inte äta hösilage, men det är vad vi har att tillgå och för de andra hästarna är detta inget problem. Eftersom jag inte vill flytta härifrån av många olika anledningar tänkte vi oss därför försöka fodra upp pH-värdet på annat vis, ev. med halm, lucern och olika örter, kanske bikarbonat? Ska läsa på och leta lite mer så får vi se vad vi kan åstadkomma.

Jag gör ju vad som helst för dig!

Vad mina kvällar består av:

Rensa nypon! En ganska tidskrävande syssla eftersom man måste sitta och skära itu varenda nypon och tömma det på kärnor...