Summer has come so fast...



Tänk att jag aldrig kan bestämma mig.
För vad jag tycker, vad jag vill och vad jag är.
Än en gång känner jag mig grundlurad av mig själv.
Det jag trott att jag önskat i ett helt år känns plötsligt väldigt vemodigt.
Jag önskar att tiden kan gå lite långsammare.
Att det ska vara början av mars igen,
eller ännu hellre oktober!

Men det är det inte.
Och det hjälper inte att se tillbaka.
Så jag vänder ansiktet mot solen,
och stryker bort en envis hårlock från näsryggen.
Jag vet att examen om några veckor kommer att bli den vemodigaste jag varit med om.
Att jag kommer att gråta.
Och jag kommer att sakna Flyinge och mina underbara klasskompisar,
mer än jag tidigare trott.
Trots strulande scheman och lite opedagogisk lärarkår har vi lärt oss otroligt mycket!
Och vi har haft så jävla kul!!

Städning...

Sådärja, skostolen städad inför de praktiska examensproven som infaller nästa vecka. Usch så pirrigt det börjar bli! Men det är bara att hålla huvudet kallt och göra sitt bästa. Kändes bra idag på skoningen, trots att jag och Malin delade en egensinnig privathäst som inte hade samma åsikt som vi om det där att lyfta fötter hit och dit, och stå stilla inne i skohallen.

Före

Efter

Distansritt

Igår var jag upp till Hörlinge utanför Hässleholm och groomade Ella och Explosiv som red 80km på Vedemaritten. Riktigt roligt! Var så länge sedan jag träffade dem och sedan jag var på en tävling. Dessutom var det strålande väder hela dagen, och jag klarade mig ändå utan att bli solbränd. Snajs!
Men det är inte utan att man blir lite ridsugen när man är på hästtävling, kanske ska ta och fundera på en lite CL i sommar? Fem mil borde vi ju klara av att ta oss runt... :)

Ella och Explosiv på "upploppet" efter 80km

Barfotaväder!

Haha, kritvita hovslagarfossingar!

om nom nom!

In love with blue flowers

Det enda jag just nu känner att jag saknar med den skånska våren (förutom att min häst ska vara frisk och haltfri) är blåsippor! Blåsippor är min absoluta favoritblomma, och där vi bott tidigare, utanför Uppsala och utanför Flen, har det kryllat av dem. Kanske är det avsaknaden av dem som gör att det känns som att värmen kommit lite abrupt här nere?

Här får vi nöja oss med blå skilla. (Bilden tagen för två veckor sen.)

Tröst för en deppig hästtjej

Jag och min kära Anton delade på en fantastisk glasscoup på ett café i Lund medan regnet blötte ner alla utanför. Mys!

Om nom nom!

Längtan...

Jag är så jävla jävla jävla ridsugen!
Längtar efter att lyfta ur min sadel ur sadelkammaren, spänna sadelgjorden och sätta vänsterfoten i stigbygeln. Sitta där uppe och bara andas, det är liksom inte samma luft här nere på marken... Lyssna till det där knarret av lädret i takt med hovslagen. Det kvittar om jag skulle trimma lite i ridhuset eller dra iväg upp på kullen med vindsnurran, galoppera med armarna rakt ut och skrika och sjunga. Jag längtar så mycket efter att känna Firouzeh under mig, se hennes små grå öron med svart topp spela framför mig. Det är frihet på riktigt.

Men jag ska ta och köpa lite mer dynacast och natriumklorid istället...

sommar 2010

Sadeldrömmar...

De här grejerna skulle ju inte sitta helt fel... Ingen som vill ge mig lite pengar? :P


Grattis på födelsedagen, Sås!

Världens bästa Sås fyller idag 16 år! Massor med GRATTIS!

Roligt minne från en maskeradhoppning i februari 2005 :)



PS. Kolla in colasas.blogspot.com :)

Det här med barfotagång...

...som egentligen är enkelt men som krånglas till något så vansinnigt.

Självklart kan de flesta hästar gå barfota.
Självklart kan de flesta hästar även ridas och prestera barfota.
MEN. Under rätt förutsättningar!

Man kan inte tro att en svårklass hopphäst som står på stall större delen av dygnet förutom ridning i ridhus någon timme och lite rastning i en skrittmaskin kommer att prestera lika bra bara man tar av den skorna och verkar om den lite. Sådana underverk kan man inte bara göra med lite verkning. En sådan häst kommer sannolikt ha diverse problem med hovarna (inte helt säkert, men det brukar de ofta ha) och den skulle förmodligen bli halt om man drog av dojjorna och förväntade sig samma prestation.

Barfota ridning kräver att man tar hänsyn till hästen i mycket större utsträckning än man "måste" göra sittandes på en skodd häst. Alltså tar hänsyn till att den är en häst. Dessutom krävs en annan hästhållning än den som just nu är "inne" hos många toppryttare både i Sverige och internationellt. Man måste alltså förlika sig med att hästen är häst även de timmar man inte sitter i sadeln.

Egentligen är det simpelt. Den miljön(/underlaget) som man vill rida hästen i behöver hovarna också röra sig i övrig tid på dygnet för att hovarna ska anpassa sig. Att just anpassa sig är hovarna helt fenomenala på.

Det finns inte en enda hovform som är den "sanna och naturliga" hovformen hos alla hästar. Hur hoven ser ut anpassas både efter vilken häst det gäller och vilken miljö den vistas i. (Med det menar jag inte att inte alla hästar skulle kunna gå barfota under rätt förutsättningar!)
En hov som vistas i torrt och hårt landskap (tex hård stäppmiljö eller öken) blir liten, hård och stark.
En hov som vistas i blöta och mjuka områden (tex träskmark, lera eller fint gräs) blir större och mjukare men ändå tillräckligt stark och hållbar för sin miljö.
Naturligtvis finns det även massor av variationer däremellan.

Det vanligaste problemet vi här i Skandinavien får med våra barfotahästar är att vi inte har något annat att tillgå i hagen förutom mjuk gräsmark eller lera och inga andra ridvägar än grusvägar. Det säger sig självt att det blir problem för hoven att gå på grus en timme och lera resten av dygnets tjugotre timmar.
Det är absolut inte ett olösligt problem, men det kräver att man är engagerad i sin häst och hur man håller den. Det är som sagt inte norm just nu att hålla häst på ett ultimat sätt för den som vill rida barfota.

Ja, min häst går barfota. Och rids. Men det är inte på liv och död, något sådant skulle inte passa våran hippiestil!

Peace :)

MA på TV :)

Fick ett sms från min kompis Malin som hade sett beridet bågskytte i en bilreklam på TV. Som tur var, eftersom jag inte har någon TV, så fanns reklamen även på youtube. Jag tyckte den var riktigt fräck faktiskt. :)


Vårens första solbränna!

Kärlek

Jag <3 min för tillfället klumpfotade pälsprinsessa

En dag på hästkliniken...

Här kommer lite uppdatering om Firouzehs hälta:
I onsdags kväll blev jag säker på att det var en hovböld hon hade, och att den satt under strålen och således inte var något jag ville stå själv hemma i stallet och kladda med, så på torsdagen ringde jag Jägersro hästklinik. De var jättesnälla och vi fick en tid två timmar senare.
Eftersom att min lilla stadsbil inte har någon dragkrok så var Gisela en ängel och skjutsade oss (hon fotograferade även en hel massa så vi får se om hon mejlar över några bilder till mig).
Väl framme konstaterade veterinären att jag hade rätt och efter att hon böjt henne "för säkerhets skull" så skar hon upp bölden som var miniliten och inte ens luktade illa. Lite skumt, men jag tror att det från början bara var en stengalla som sedan har utvecklats till en böld.
Dock skar hon bort endel av strålen mot ena ballen så nu blir det gipsad fot ett tag framöver. Som tur är har vi lärt oss att gipsa i skolan, annars hade vi behövt komma tillbaka var 5e dag och gipsa om.

Firouzeh skötte sig jättebra (såklart) trots blåsväder och allt möjligt skräp från läktarna som flög runt och jag fick beröm för att jag hade en cool häst. :)
Men efter att vi var klara blev jag tvungen att gå till apoteket och handla gips eftersom de hade så lite kvar på kliniken. Firouzeh fick vänta på kliniken i en box och då blev hon helt hysteriskt ledsen över att jag lämnade henne. Stackars liten! Det är klart att det känns ensamt i de där klinikboxarna där man inte kan se någon eller något men däremot hör hästar och människor som springer runt överallt ikring en. Hon lugnade sig dock snabbt igen när jag kom tillbaka.


Firouzeh med sin gipsdojja i hagen efter hemkomst. Hon verkar tycka att den är helt ok. :)

Kvällspromenad

Hade inget internet igår kväll så då blev det inget bloggande heller.
 Troligen berodde det på att det blåste 26 m/s så när man gick ut fick man i princip hålla i sig i marken för att inte blåsa bort. Det var däremot klart och fint ute så Firouzeh och jag tog en kvällspromenad och betade lite uppe på kullen. Mys! <3




Piedestal :)

Yay! Min lilla piedestal, ihopsvetsad av en pallbock från Biltema och några hästskor, är färdig och dessutom tjusigt målad. Nöjd! :)

Imprint training

Me like!

...

Suck. Har förlorat bloggmotivationen de senaste dagarna.
Min fina Firouzeh är halt. Förmodligen har hon trampat snett i någon grop ute i hagen, hon var nämligen rejält halt i onsdags när jag tog in hästarna. Jag tror inte att det är så allvarligt egentligen, men för säkerhets skull har jag både tempat och spolat och lindat benen.
Hon är så gott som lika halt fortfarande, men vi avvaktar så får vi se hur det utvecklar sig. Jag har borstat och masserat ryggen och pysslat. Hon verkar egentligen ganska nöjd, förutom om hon behöver trava och springa runt.

Finaste <3